Lenhovda tingshus
Som häradscentrum har Lenhovda anor från medeltiden. Belägg för en tingsplats i Lenhovda finns från år 1408. I början av 1600-talet uppfördes ett tingshus, vilket år 1777 ersattes av den nuvarande byggnaden. Ritningarna som gjordes upp av överintendentsämbetet, visar en envånings byggnad med frontespis under mansardtak. År 1898 byggdes tingshuset om, bl a fogades en glasveranda till framsidan och tingssalen utvidgades och fick ny inredning. Tingshuset användes fram till 1970-talets början, då tingsplatsen flyttades till Växjö. Tingshuset blev byggnadsminne 1975. I tingssalen och även i häradshövdingens tjänsterum har man strävat efter att bevara sekelskiftesmiljön. Till häradsinstitutionerna hör även häradsfängelset intill tingshuset och galgbacken Skarpåsen strax utanför samhället. Intill tingshuset har funnits ett gästgiveri vilket brann ned 1940.
Häradstinget var inte bara en domstol utan tinget användes även som plats för lokalsamhällets vilja och skyldigheter när det gällde politiska frågor, fördelning av skatter och organisation av bygdens försvar m.m. Många vardagliga men även dramatiska beslut har klubbats vid Lenhovda häradsting. År 1542 fattades ett mycket dramatiskt beslut, då Uppvidingebönderna anslöt sig till Nils Dacke och reste upprorsfanan mot Gustav Vasa. Även upprorets bittra slutscener utspelades i Lenhovda, då mer än femtio personer dömdes till döden eller dryga böter vid häradstinget.
Tjuvakällarn i Lenhovda
Mitt emot Tingshuset, på andra sidan gatan, ligger den gamla "häradskistan" som troligen byggdes redan på 1660-talet. Här placerades brottslingar i väntan på rättegång eller avrättning. Häradsfängelset har sedan länge kallats för Tjuvarkällarn och är i dag Sveriges äldsta och bäst bevarade häradsfängelse.
Avrättningsplatsen Skarpåsen
En dryg kilometer söder om Lenhovdas tingshus låg avrättningsplatsen Skarpåsen. Genom Vilhelm Mobergs bok "Rid i natt" är bödeln Hans i Lenhovda en välkänd figur. Bakom den litterära personen finns en mycket illa omtyckt man vid namn Nils Bock. Han kom ofta berusad till avrättningarna och använde ibland hästgrimmor vid hängningar i stället för rep. Den mest omtalade personen som avrättades på Skarpåsen var Nils Dackes hövitsman Per Skegge. Den sista avrättningen ägde rum 1847 under beskådande av en mycket stor skara nyfikna människor.
Guidning genom Tingshuset görs efter överenskommelse.
För visning: Stiftelsen Tinget tel. 0474-202 84